Jag måste få tycka att du är dum i huvudet

Är det något jag inte står ut med i sansade diskussioner, så är det när folk byter ämne. Mer konkret står jag inte ut med åberopande av åsiktsfrihet eller yttrandefrihet som medel för att vinna sympati eller plocka poäng. Om man påbörjar en diskussion som meningsmotståndare, så är man redan där medveten om att man nu har olika meningar och genom verbala argument och logiska resonemang skall övertyga den andre om sin oduglighet och ens egen förträfflighet.

När man då når punkten där man motvilligt får känna sig besegrad och utdebatterad, så tycker jag faktiskt det är anständigt att också göra det. Det är inte någon direkt stor grej(om man inte har ett enormt ego) att säga "ja då får jag nog tänka till lite mer innan jag uttalar mig i den här frågan igen", istället för att dra till med ett "amen hallå, vi lever i ett fritt land och jag måste faktiskt få tycka att.."

Såvida inte diskussionen då handlat om deras rätt att tycka att.. men det gör den ju aldrig. Den är redan från början en anledning till att diskussionen gick att föra.

Mitt nyårslöfte kommer därför att bli, med mitt framtida blodtryck i åtanke, sluta bråka på internet. Tjipp.