Kära idiot,

Egentligen vet jag inte vad som skall komma av att argumentera med någon som så fanatiskt vägrar ifrågasätta sin omgivning men:

"Vad är det hemska i att:
1. ingen ger dig pengar om du inte gör något för dem
2. att du inte får bo kvar i lägenheten någon äger om du inte betalar dem, när det finns andra som är villiga att betala för att bo i lägenheten"

Varför har vi ett system där vi översätter samhällsnytta i pengar till att börja med? Rimligen för att förenkla transaktioner däremellan och det syftet fyller onekligen pengar, där är vi säkert överens. Men när kapitalinnehavare kunnat ackumulera tillräckligt mycket värde för att sedan köpa arbetskraft startar en loop där arbetskraften köper sig själv och betalar i processen arbetsköparens lön. Arbetsköparen vill såklart ha så mycket som möjligt från sin arbetskraft så att han kan köpa ännu mer arbetskraft och därigenom leva bättre. Personligen tycker jag att det är moraliskt tveksamt att leva på andras arbete även om man kan argumentera att arbetarna får skylla sig själv för att de inte är miljonärer(populärt bland brats).

Hursomhelst är det i alla fall så att marknader dikteras av utbud och efterfrågan, och arbetsmarknaden är inget undantag. Konsekvensen av det är att om man anställer alla icke-kapitalister kommer priset på arbetskraft att stiga oändligt. Uppenbart, kan tyckas, men nationalekonomin erkände inte detta förrän förra året då nobelpriset i ekonomi delades ut till Edmund Phelps för att han upptäckt att man inte kan undvika arbetslöshet under kapitalismen. Arbetarnas löner kommer då att tvingas öka tills de närmar sig det värde de producerar, vilket alltså inte fungerar för arbetsköparna som trots allt överlever på mellanskillnaden mellan arbetarnas produktion och löner.

Då närmar vi oss också det "hemska", vilket är att systemets upprätthållande kräver att personer är hemlösa och arbetslösa. Det tycker jag är ovärdigt ett humant samhälle. Naturligtvis tycker jag att alla ska bidra till samhällsproduktionen, men alla ska också ges en chans att bidra annars håller inte retoriken att man får skylla sig själv. Paris Hilton lever på andras arbete utan att ha arbetat en dag i sitt liv, vilket är ännu ett problem med ackumulerat bytesvärde. En annan diskussion, förvisso.

"Varför ska vuxna människor få mat gratis om de inte vill göra något i gengäld?"

Nu är jag inte säker på varnånstans jag skrivit att alla skulle få mat gratis utan att göra något, men det tycker jag inte. Jag förstår att det i vanlig ordning hos kapitalismens förespråkare handlar om de klassiska argumenten "Men hallå tänk om ingen vill göra ngt" eller "Asså sovjet lololol". Jag tycker att alla ska delta i samhällsproduktionen. Det inkluderar dig, mig, Paris Hilton, vemsom.

"Du kanske tycker att de som äger marken nu inte förtjänar den eller fått den på orättvist sätt, men inget av det här spelar egentligen någon roll om du erkänner det faktum att äganderätten måste finnas till i ett fungerande samhälle. Jag misstänker att du möjligtvis hävdar att den rätten inte behövs, i vilket fall jag hänvisar till det absurda i att anta att människor enbart skulle samla föda till omedelbart bruk."

Jag misstänker själv att du inte tycker att man skall kunna äga luft. Kanske du rent av tycker att man inte ska kunna äga solljus? Där är vi överens. Att ställa upp "äganderätt eller inte" som en diskussion blir av den anledningen lite absurdt(om något). Sen vill jag också kunna äga mina cd-skivor och min dator. Mitt kylskåp och grejerna i det. Där är vi nog också överens. Så egentligen handlar inte diskussionen om huruvida "man ska kunna äga grejor lol" eller "ingen ska aega nåt roflmao", trots den obelästa högerns försök att ställa upp kommunismen som en lätt motargumenterad idé.

Då får jag alltså ställa motfrågan: Vilka saker ska man kunna äga? Själv ser jag inte det nödvändiga i att ha en ägare av mark eller lägenheter till exempel, så där hade du ju rätt. Men att därav dra slutsatsen att jag då inte heller tycker att man ska kunna äga uppenbart privat egendom tycker jag är sorglig och säger mer om det rådande mediaklimatet än vad jag önskat.

På mitt stilla konstaterande att man inte får mat från affärer utan pengar, valde också "idiot" att kommentera:

"Igen, varför ska någon ge dig något gratis?"

Mitt svar på detta är: Igen, alla arbetsföra människor har inte pengar. Samtidigt har vissa personer mer pengar än hundra arbetare utan att lyfta ett finger. Det handlar inte om att inte kräva motprestation för maten, det handlar om att kräva pengar för det, trots att pengasystemet vilar på ett fundament som kräver att vissa hålls utan. Tycker du verkligen att det är rimligt att föra en diskussion om ämnet om du inte ens vill abstrahera tillräckligt för att ifrågasätta pengasystemet? Vad har du egentligen för personligt intresse av att föra den här diskussionen? Jag menar- jag kan medge att pengasystemet har flera fördelar och nackdelar, och om du vill föra en diskussion om ämnet kan du inte bara utgå från att pengars existens är nödvändig(vi är trots allt den enda arten som använder dem).

"Du går till jobbet för att någon är villig att betala dig i utbyte att du tillhandahåller arbetsgivaren med din arbetskraft. Arbetsgivaren ger upp någonting för att du ska arbeta hos honom. Ni har båda gått med på villkoren till hur ert utbyte går till och ingen har tvingat någon av er."

Nu undanber jag mig en diskussion om vad definitionen av tvång är och hänvisar istället till inlägget du valde att citera(men kanske inte riktigt läste). I korthet:

Man kan säga att det inte är tvång om man har ett val, och det hävdar ju gärna t ex anonyma nätliberaler. Definitionen leder nämligen till att begreppet tvång inte existerar, vilket i sin tur betyder att ingen är tvingad till något under kapitalismen. Men saken är den att så länge jag inte vill bli hemlös och svälta ihjäl så måste jag jobba. Jag ser mig därmed som tvingad. Du inte bara medgav att man utsätts för våld om man inte befinner sig i samhällsproduktionen, utan framhöll det även som rimligt och jag undrar då- om man inte ser hot om våld som en konsekvens av att inte jobba när skulle det då bli tvång? Var slavarna tvingade?

Skulle man inte med din retorik kunna säga att våldtäkt inte existerar? Om tjejer inte vill bli våldtagna kan de ju bara stanna hemma, eller?

-

PS

Passar på att svara på "en jävla svartskalle"s inlägg här med, som kort och gott formulerade sig såhär "amen hallå, hade inte butiksägaren hört talas om försäkring?!"

Hejsan, och "amen hallå" på dig själv. Eftersom jag läste om incidenten i "Nyhedsavisen" så fanns det aldrig någon möjlighet för mig att ställa motfrågor och jag kan inte dra mig till minnes om det nämdes i artikeln, men låt mig dock påpeka att så länge inte försäkringsbolagen missbedömer din chans att drabbas av det du försäkrat dig mot så förlorar du pengar på att försäkra dig.

Mer bensin, kommer å behövas

Det skulle visa sig att det inte tog lång tid innan Chords ord på Helt Offs andra platta, "Snart brinner det i Köpenhamn", kom att besannas. Stämningen på kontoret jag jobbar på var förstås upprörd över detsamma. Själv begraver jag mig hellre i dagstidningen och håller käften än att diskuterar med dem på den nivån, men tillåt mig att ventilera lite här:

Diskussionen om värdet av att förstöra egendom är den mest intetsägande sedan väderkallpratet och förs alltid längs en linje där två personer argumenterar för samma sak. Nämligen att om man står inför det etiska dilemmat "förstöra egendom eller inte förstöra egendom", så är det dumt att välja "förstöra egendom". Jo, jag tackar. Men var är nyansskillnaderna i en sådan diskussion? Var det, för övrigt, bara dumt när slavarna förstörde sina burar?

Kapitalismen är, enligt logikens alla lagar, ungefär det samma som en diktatur eller ett slavvälde. Vi lever under hot om våld från systemet om vi inte tar del av den kapitalistiska produktionen på ett eller annat sätt. Är du arbetslös får du inga pengar(utöver ett minst sagt bristfälligt skyddsnät) och det leder till att du kastas ut på gatan eftersom alla lägenheter kostar pengar att bo i. Om du inte vill flytta ut kommer du att utsättas för våld, och om du inte kan översätta din arbetskraft i pengar kommer du i slutändan att svälta ihjäl. Detta är en påtvingad konsekvens av att du inte får odla något om du inte äger mark(som kostar pengar) och du får inte mat från affärer utan pengar. Du kan ju snatta, men då finns det återigen en risk för direkt fysiskt våld. Alltså ekonomi = våld. När jag stiger upp klockan 6 på morgonen för att dra till jobbet är det inte för att jag därigenom gör samhället till ett bättre ställe(snarare tvärt om, skulle jag tro) utan för att annars kommer snuten och slänger ut mig ur min lägenhet med ljus, värme och vatten(och internet).

Ingenstans blir detta förhållandet så naket belyst som när en aktivist krossar en oskyldig butiksinnehavares ruta och fingerpekande robotar på arbetsplatser runt om i världen sitter och försvarar den döda materians rätt att existera. I stället för att då tänka till och kanske konstatera att samhället har ett kollektivt humanistiskt ansvar att ta hand om varandra och ge killen en ny ruta, så fördömer man aktivisterna för deras handling och tycker synd om butiksinnehavaren som nu måste jobba extra hårt för att överleva.

Jag tänker inte försvara meningslöst våld mot materia, såklart. Men jag tänker då sannerligen inte heller sitta och försvara materia. Samhällsproduktionen kräver sina offer, och de är mänskliga, och visst: Nu kanske butiksägaren tvingas stiga upp en timme tidigare varje morgon i en månad innan han kompenserat rutan, men tusentals vårdarbetare säljer redan sitt arbete till sämre lön än så, varför bryr sig ingen om dem? Varför inte bara ge killen en ny ruta och sluta jiddra om den som krossats?

För att vi lever i en tid där folk inte bara vägrar att tänka själva, utan rent av blir sura när någon annan gör det åt dem. Vilken fars det är.