Grattis på födelsedagen, Sajk!

Första veckan efter semestern började solen och gräspollen sitt stilla utpressande av mänskligt medvetande, är inte det typiskt så säg? Från falafelställets fönster kan jag kisa ut mot gassande asfalt. Jag lutar mig ännu lite närmare fläkten och kollar över på en mörkhyad man i köksmundering. Falafeln jag beställde för flera minuter sedan har han inte ens börjat på utan står fortfarande och tittar letargiskt på samma gassande asfalt som jag och lutar sig hela tiden lite, lite närmare luftkonditioneringen. Jag sneglar på klockan och inser att om jag ska både äta och hinna tillbaka till jobbet börjar tiden bli knapp och tar till min bryskaste röst för att förklara för mannen i köksmundering att det minsann finns andra falafelställen i närheten där personalen förstår vad service är.

Det hinner nästan gå en sekund innan jag förstår vad jag precis gett uttryck för. Jag står inte framför honom som plågad, hungrig, svettig medmänniska utan som budbärare åt kapitalet. De saker som precis fick mig att känna samförstånd med honom har bytts ut mot en projektion av min ovilja att bli utskälld av chefen, och i slutändan mitt desperata behov av att kunna betala hyran varje månad. Det känns kusligt att inse, men samma bojor som fjättrar oss båda vänder oss också mot varandra. Så fungerar kapitalet.

Han ser uppgivet och avtrubbat på mig innan han mumlande stressar fram en falafel jag i slutändan inte vågar äta. Tänk om han spottat i den?

...

På bloggar och fikaraster landet runt pågår något man som människa inte kommer att få många chanser att observera i sin livstid. Samhällsmoralens grundpelare håller på att omdanas omkring oss. Fildelning är stöld, sade överheten, och således bryter vanliga människor nu dagligen mot guds bud för att kolla på House, Lost, The Big Bang Theory och annan finkultur. Eller för att lyssna på nya Mos Def-plattan och dylik dunka-dunka-musik.

Samhällsmoral som fenomen har inte sin grund i religion eller gud såklart, utan i samma produktionsmönster som också skapar religioner och gudar. Det säger sig själv att jägar & samlar-samhällen inte kan ha moraliska värderingar runt fildelning eftersom deras produktion inte är så avancerad ännu, och det är såklart lika självklart att det i dagens samhälle inte finns några moraliska värderingar runt vad man ska göra med bytet efter jakt.

Mer intressant är då att vad moralen i jägar & samlar-samhällen påbjöd, var att man delade med sig av bytet av förklarliga orsaker- det fanns ingen poäng med att inte dela med sig, då det inte fanns något att ge i utbyte. Först när människor börjar handla med varandra och privategendom uppstår blir det möjligt för en samhällsmoral som fördömer stöld att uppstå.

Liknande mönster återfinns på flera ställen i historien. Kyrkan hävdade till exempel, runt tiden efter romarrikets fall, att det var en synd att kräva ränta på något man lånat ut. Eftersom lån på den tiden var något som i princip bara förekom i samband med att gårdar drabbats av torka, skadedjur osv och behövde låna säd eller mat av andra gårdar. Då ansågs det förkastligt att sko sig på andras lidande i den utsträckning att man krävde extra mycket tillbaka från svältande bönder. Efter bankväsendets uppkomst fick dock både kyrkans regler och den allmänna moralen revideras. Naturligtvis, sade bankerna, är det rimligt att kräva ränta eftersom vi annars kunnat investera i andra verksamheter där vi tjänat mer pengar. När produktionen dikterat något som naturligt, dröjer det alltså inte länge förrän folks uppfattning om "rätt" och "fel" följer svit.

Stöld är ett begrepp som, som sagt, härstammar från en tid långt innan vår, när varor inte kunde reproduceras utan att samma arbetsinsats krävdes en gång till för att täcka upp förlusten av en stulen vara. Där de moraliska invändningarna mot stöld i klassisk mening är självklara för folk som är uppvuxna i samhällen som accepterar privat ägande, är de moraliska invändningarna mot fildelning lika obegripliga för en ungdomsgeneration uppvuxen i dagens informationssamhälle.

Produktionens utveckling har nu möjliggjort storskalig informationsdelning, och därigenom invaliderat information som en vara man behöver köpslå för. Istället för att erbjuda min slitna Anti Pop Consortium-skiva för ditt exemplar av Karate Kid kan vi nu båda ha både och. Alla vinner, och där vi en gång fick lära oss av bankirer och feodalherrar att det faktiskt inte var så farligt att kräva ränta på lån får vi nu lära oss av nördar att det faktiskt är helt orimligt att jämställa fildelning och stöld. Precis som då kommer samhällsmoralen förr eller senare att ge med sig.

Att tacka för detta är som väntat varken kapitalets höger eller vänster, bibeln eller koranen, Pac eller Biggie, utan fildelande svennar, blattar, killar och tjejer i den arbetande klassen som utan att ha läst en sida Marx förenas i en egen sfär där bytesvärdets logik upphört existera. De varor man kommer över realiseras lika mycket i att delas med andra som att konsumeras, och det bådar gott inför framtiden! Bankirer kommer att önska att det bara var rätten till att kräva ränta som togs från dem när svennar, blattar, killar och tjejer inser att de strukturer de idag vänder sig mot i slutändan bottnar i en problematisk produktion baserad på privat ägande.

Alliterationernas mästare, over and out.

...

Nya Mos Def, ja! Har ni hört den ännu? Skivfan gör mig knäsvag på riktigt. Beatsen är fantastiska, bitvis och texterna är briljanta utan att vara cheesy i någon riktning(om man alltså inte har något emot pretentiösa rappare). Någon dag när ekonomin tillåter det får jag nog ta och fixa mig en ipod och med Mos' hjälp göra sommarvärme och gräspollen lite mer uthärdligt. Ikväll hägrar alkohol och kortspel!