Dagens föreläsning på temat "Vad är kunskap?" var, som jag borde väntat mig, en djupdykning i den mänskliga naturens svartaste hål. Det var bara ett par strebers i gruppen som faktiskt tagit sig igenom boken. Killen med hästsvans sade att han hade, men när han inte kunde svara på ens vad boken i stora drag kom fram till blev det lite väl pinsamt. Resten av lektionen idkades det högläsning ur boken enligt lågstadiemodell: Läraren ställer en fråga, någon elev räcker upp handen och istället för att svara med sina egna observationer eller slutsatser utifrån boken tar de helt enkelt och läser innantill från boken.
Man skulle förstås kunna klandra den västerländska synen på kunskap som gett folk det naiva intrycket att om de kan läsa innantill, så behärskar de alla vetenskapens discipliner. Det finns dessutom en miljon saker att säga om ironin i att på en föreläsning om vad kunskap är inte göra annat än att förkroppsliga motsatsen, men den höstmorgonen satt jag bara och funderade över varför jag ens brytt mig om att stiga upp.
Och vad är då kunskap? De frågar sig vad kunskap är, som om de inte kan förstå ett så enkelt fenomen utan att sätta en massa illa använda flerstaviga ord på processen. Kunskap är skillnaden på att fatta och inte fatta, nubs. Om man har något speciellt intresse av att fördjupa sig i onödigt analytiska termer och svåra ord kan man nämna Marx modell, där kunskap är möjligheten att omsätta ett teoretiskt ideal till fysisk verklighet(dvs alla kan föreställa sig hur ett paraply ser ut och fungerar, men för att förverkliga det krävs kunskap om hur man syr, tillverkar och monterar fjäderanordningar osv). Boken vi skulle ha läst kom tydligen fram till att det fanns tre olika sorters kunskap: Praktisk, teoretisk och resonerande. Okej.
Men sen, då? Tar vi lärarstuderande med oss något från den här föreläsningen annat än början till ett magsår och en misstro till utbildningssystemet vi själva kommer att reproducera om fyra-fem år? Blir jag en bättre lärare genom insikten att man kan dela upp kunskap i "teoretisk", "praktisk" och "resonerande" eller är det här möjligtvis bara en helt oseriös ordonani?
Nåväl, lite underhållning bjöds det på när en medelålders kvinna med tysk brytning räcker upp handen för att påpeka att "Är det inte så att det kapitalistiska samhället värderar teoretisk kunskap mer än praktisk? Det är ju inte helt jämställt."
Pinsam som jag är började jag såklart fnissa redan där, men hon fortsatte. "Man kanske rent av kan säga att det är odemokratiskt med en uppdelning mellan praktisk och teoretisk kunskap, eftersom alla behövs". Fårskocken började omedelbart bräka högljutt och vältränat om marknadens förträfflighet, frihet och bokbål, och alla miljoner som dog i stalins dödsläger. Att vänta sig något annat hade varit naivt.
Till slut fick jag ordet och svarade syrligt "Nämen, du kan väl inte på fullaste allvar mena att ekonomiska intressen motverkar den demokratiska processen. ÄR DU KOMMUNIST ELLER?". Kanske borde jag sagt något vänligare, eftersom tanken trots allt var sympatisk, men dumhet är dumhet i båda läger.
Så slutade föreläsningen om vad kunskap är, och jag tog min jacka och skyndade ut ur salen och tänkte att det enda jag lärt mig idag är vad okunskap är och hur plågsamt vanligt det verkar vara på malmös lärarutbildning.
